Härestedts skriverier

Jag besökte Kina två gånger under 1990-talet och blev intresserad av landet, både människorna och språket. Periodvis under de senaste 30 åren har jag ägnat mig åt att försöka lära mig läsa åtminstone enkla texter på mandarin, som är ett fascinerande språk. Mina två resor har jag skrivit om under Resor på hemsidan. För några år sedan fick jag för mig att jag ville läsa den klassiska berättelsen Färden till Västern. Det är fem band à 350 sidor så det tog ett antal månader att komma igenom dem men det var stimulerande att läsa en berättelse från en annan kulturkrets. Översättningen förtjänar att framhållas extra. Den är gjord av Göran Malmqvist, som var en av Sveriges mesta kända sinologer och medlem av Svenska Akademien. För mig som språkmänniska var det en ren njutning att läsa en text av någon som behandlar svenska språket på ett så mästerligt sätt.

Så till själva handlingen. Man förstår av hur den är uppbyggd att det handlar om muntlig tradition men den har, som sägs i bokens inledning, tydligen en kärna av historisk sanning och utspelar sig under 600-talet. Berättelsen skildrar buddistmunken Tripitakas pilgrimsfärd från Kina till Indien för att hämta de heliga skrifterna.

Under resans gång får han med sig tre lärjungar. Den främste är Den ståtlige apkungen Sun Wukong (som på svenska brukar kallas Kung Markatta), ”som i tidernas begynnelse med Solens och Månens benägna medverkan föddes ur ett stenägg” (citat från inledningen). Han har tillägnat sig vissa magiska krafter men ställer till med oreda överallt. Den andre lärjungen är Zhu Bajie, som kallas Galten och som efter att ha försökt förföra en mångudinna får sin själ förvisad till vad som i boken kallas Den nedre regionen och hamnar i en galts kropp. Han är alltid hungrig och latar sig närhelst han får möjlighet. Den tredje lärjungen kallas Sandmunken. Efter att ha råkat slå sönder en kristallskål vid en bankett i Det himmelska palatset blir han förvisad till Jorden.

Ett citat från inledningen sammanfattar väl berättelsen: ”I omgångarna 13-97 skildras själva pilgrimsfärden. Otaliga vildsinta demoner, gruvliga monster och förföriska häxor försöker gripa Tripitaka, övertygade om att en enda tugga av den helige munkens kött eller en droppe av hans sperma skulle skänka dem evigt liv. Pilgrimerna antastas inte sällan av förklädda gudaväsen som vill sätta deras ståndaktighet och kyskhet på prov.” Andra viktiga personer är Jadekejsaren som styr i himlen och bodhisattvan Guanyin som kommer till Tripitakas hjälp vid flera tillfällen.

När jag väl hade kommit in i bokens struktur och handling och blivit van vid det för mig främmande i själva sättet att berätta med alla monster och gudaväsen blev jag fångad av berättelsen. Den filmades i Kina på 1980-talet. Jag hittade serien (40 avsnitt) på YouTube med engelsk översättning. Textningen var gjord så att texten fanns både på kinesiska och engelska, en rad av varje, så översättningen blixtrade förbi väldigt snabbt vilket gjorde det lite svårt ibland att hinna läsa. Jag tittade på TV-serien efter det att jag hade läst ut boken och det var roligt att se hur lång tid det tog innan jag kom ihåg vilket monster Tripitaka och de andra träffade på i just det avsnittet.

Allt som allt, en mycket givande läsupplevelse om man har tid att plöja igenom en sådan lång text.