Härestedts skriverier

Två reseminnen från 1970-talet

1972 åkte jag på en bussresa till Österrike. Vi bodde ett par dagar i Söll och gjorde bland annat en utflykt till Grossglockner. Därifrån har jag ett minne som har etsat sig fast. Vi var på ganska hög höjd, det kändes att luften var tunnare. En man dök upp en bit från där vi stod, tog fram en silvertrumpet, vände sig mot det snötäckta berget och började spela Il Silenzio. De öppna vita vidderna, den friska och lite kyliga luften med endast de klara tonerna från trumpeten som bröt den totala tystnaden och stillheten runt oss… Det blev ett outplånligt minne som jag fortfarande ryser när jag tänker på och som återuppväcks varje gång jag hör Il Silenzio.

*************

Det andra reseminnet utspelar sig under påskhelgen 1978. Jag läste på Statens Skola för Vuxna i Norrköping och på påskledigheten tågluffade jag och en av mina klasskamrater, Christina. Första resmålet var Paris. Jag hade varit där tidigare men för Christina var det första gången. Det visade sig att det var en sak vi inte hade tänkt på. Hotellrum. Helt fullbokat på de hotell vi kollade upp. Inte så konstigt när det var påskhelg. Följden blev att vi tillbringade den natten i väntsalen på Gare du Nord. Och vi var långt ifrån ensamma. Väntsalen var full av människor som satt på bänkar och låg på sovmadrasser på golvet.

Vädret var gråtrist så vi stannade bara en dag. Tanken var att vi skulle ta nattåget till Geneve samma kväll eftersom huvudmålet för resan egentligen var Lausanne, där Christinas syster bodde och jobbade. Då uppstod en liten komplikation. Jag hade uppfattat att tåget till Geneve skulle gå 11.25 på kvällen men min franska var inte jättebra (Christina hade inte läst franska) och det visade sig att jag hade missuppfattat. Det var inte onze heures vingt-cinq (som är 11.25 på franska) utan onze heures moins vingt-cinq (som är 10.35). Jag insåg det en stund innan tåget skulle gå men vad de inte hade informerat mig om var att det tåget gick från Gare de Lyon och vi var fortfarande på Gare du Nord så vi hann inte ta oss mellan stationerna i tid för att hinna med tåget som också var det sista för dagen. Alltså blev det en natt till i väntsal, den här gången på Gare de Lyon. Det var några få andra resenärer som också tillbringade natten där. Vid midnatt kom väktare och körde ut alla som inte hade biljett så det var tyst och lugnt. Det enda avbrottet var när ett par poliser kom in på stationen på sin runda. De frågade om vi ville följa med dem i deras patrullbil. Det ville vi inte…

Nästa dag kom vi till Geneve och hittade ett mysigt litet hotell. Vi stannade bara en dag där också och framåt eftermiddagen tog vi tåget till Lausanne. Vi tog en buss till den adress Christina hade till sin syster och kom fram till huset. Innanför ytterdörren fanns en rad postlådor men Christinas systers namn fanns inte med på någon av dem. Så vi ringde på en dörr på måfå. En ung kille öppnade och jag förklarade varför vi var där. Han talade om att det fanns två hus med samma adress, A och B, och Christinas syster bodde i det andra huset. Där hittade vi en postlåda med hennes namn så då visste vi att vi hade kommit rätt.

Vi gick upp till hennes lägenhet, som låg i en lång korridor, och knackade på men ingen öppnade. Det var tidig kväll så vi utgick ifrån att systern inte hade kommit hem än och satte oss på golvet för att vänta. Tiden gick och ingenting hände. Så kom systerns granne hem. Han tittade lite konstigt på oss men sa inget utan gick in i sin lägenhet och stängde dörren. Det dröjde inte länge innan han kom ut igen och frågade vad vi gjorde där. Christina förklarade för honom och då fick vi reda på att systern hade rest bort på semester. Christina blev tvärarg, systern hade vetat att vi skulle komma men inte riktigt när eftersom vi tågluffade, så hon skrev ett argt brev på en bit toapapper vi hade med oss och stuvade in pappret i systerns brevlåda.

Men nu stod vi där, ingenstans att ta vägen. Det var en bit in på kvällen men inte jättesent. En titt på tågtabellen visade att sista tåget till till Geneve skulle gå en kort stund senare så vi skyndade oss tillbaka järnvägsstationen och hann precis med tåget. Vi tog in på samma hotell vi hade bott på natten innan och såg lite mer av Geneve innan vi återvände hem.